Nu sitter jag med datorn i knäet ute i föräldrarnas husvagn. På en ö i Karlskronas skärgård och tar det lugnt. Jag trodde jag skulle må bättre av att va här ute, bara ligga i solen och inte göra någonting.
Idag när vi åkte hit tänkte jag en hel del. Jag har en bra familj, bra pojkvän och bra vänner. Kanske det är min själ det är fel på? Kanske har jag ett svart hål någonstans där allt det bra försvinner?
Jag borde vara glad och pigg, en tjej i 20-års åldern som precis har börjat livet. Men varför känner jag mig då så orkeslös och en ständig gnagande oro och ångest i bröstet?
Ursäkta om min blogg är lite mörk ibland, men jag sa ju att jag var helsvart ibland ;).
Vi har iaf haft tur med vädret och nu sitter jag här med ett uselt mobilt bredband i en husvagnssoffa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar