2 januari 2010

Dikt

Hittade en fin dikt som talade till mig på SHEDO's blogg.
Den är rätt lång men ta dig tid att läsa den. Den gjorde intryck på mig.

Skäms inte för dina mörka färger
Skäms inte över dina svarta toner

Dölj inte för mig dina förträngda känslor
Dölj inte för mig hur du verkligen känner
Skäms inte för dina mörka färger…

Du behöver inte vara stark nu
Du är redan stark

Tro inte att du är svag
Du är starkare än livet som svek dig
Du är starkare och vackrare än våren
som alltid kommer igen
Den är bara en blek avbild av dig

Skäms aldrig för dina tårar
Låt dem få rinna nedför dina kinder
som jag sjukt och försiktigt vill hålla
i mina varma trygga händer
Varje liten tår är en älskad del av dig

Låt besvikelsen få skölja över dig
och lysa i dina trasiga ögon
Dölj inte för mig det som du
i ditt mörka hjärta tänker

Låt mig få älska dig, få känna dig
och se på dig hur du egentligen mår

Du får må så dåligt som du gör.
du har rätt att må så fruktansvärt dåligt
Du har alla anledning
Göm dig inte i din kropp och le
Låt din kropp få visa mig
Kryp ihop, skaka och darra
Jag stannar kvar här hos dig

Tro inte att jag tröttnar på dina färger
för jag älskar inte några utvalda delar,
utan hela dig

Skäms inte för dina mörka färger
Skäms inte för dina mörka toner

Du behöver inte förklara för mig
varför du är så trött
Du behöver inte få mig att förstå
varför du återigen känner dig så
förlorad i hopplöshet och meningslöshet

Jag vet varför fågeln sjunger
samma sång om och om igen
Jag vet varför hon inte lyfter sina
vackra vingar
Det är inte det att hon inte kan flyga
Hon kan minsann visst flyga,
både högt, långt och länge
Hon är ju en stark och uthållig
liten fågel med fjädrar av mod

Det är bara det att hjärtat inte vill
För även om brutna vingar läks…
Vem har sagt att man vill flyga igen

Skäms inte för dina mörka färger
Skäms inte för dina mörka toner
Jag älskar dig

Du är så vacker i din sorg
Du är så vacker i ditt sorgflor
Alla dina tankar ryms i min hand
Jag känner din botten
och jag finns i ditt djup

Jag följer dig ner
Jag följer dig upp
Jag följer dig ner igen
Jag har följt dig redan så länge
Nedför, utför och uppför
Och jag ska följa dig länge än

I dina dalar känner du inte mig,
men då känner jag dig

Du längtar efter befrielsen
som aldrig tycks komma
och när den väl kommer
tycks den komma som ett skrattretande skämt

En känsla av befrielse smeker dig
med en öm fläkt av kärlek
men den förvandlas återigen
i nästa ögonblick till fångenskap

Vilken sorglig komedi
Men jag är med dig i ditt livs
svåraste föreställning

För när det åter svartnar för dina ögon
och du svimmar i förtvivlan
fångar jag upp dig i mina armar

Och även om du vaknar
naken och blodig
på ett golv av krossat glas
vilar du i min eviga sommar
där varje liten blomma
bara blommar för dig

Där vaggar jag dig i min famn,
viskar till dina sår
och svalkar din febriga panna

Jag älskar dig alltid

Jag vill alltid få finnas i dina tankar
Jag vill alltid få sitta i din mörka ensamhet
Jag är inte rädd för dina svarta känslor

Det vore bara så underligt om du inte
bar på dessa trasiga tankar när livet
redan så tidigt, lurat dig på kärleken
och bestulit dig på tryggheten

Så skäms inte över dina mörka färger
Skäms inte för dina svarta toner

Jag är din eviga hjärtevän
Jag är din hemliga bundsförvant
Jag sitter här tyst och stilla
och ser på dig när du sover

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Gadgeten innehöll ett fel