30 april 2010
Dödsannons
29 april 2010
Mindfulness
Här är en ny som jag ska göra:
Varje dag ska du observera de leenden du får, oavsett vem du får dem av – spärrvakten, din älskade, din kompis eller lärare, grannen eller ettåringen du får ögonkontakt med på gatan.
Sedan väljer du ut tre, och dem anstränger du dig att komma ihåg – fix them firmly in your memory, hade man sagt på engelska.
På kvällen, innan du ska somna, fokuserar du sedan på dagens tre utvalda minnen. Försök att bara vara i leendet, att inte börja analysera eller döma vare sig situationen, den andre, eller dig själv. Om du får dömande tankar – låt dem bara gå och fokusera tillbaka på leendet.
Första två dagarna kan du nöja dig med att observera och minnas överhuvudtaget.
Från dag tre försöker du att fokusera på dina tre leenden först i två minuter, sedan ökar du tiden med en minut per kväll. Om det går lätt ökar du tiden. Är det svårt minskar du den.
Observera vad som händer med dig. Hur påverkas du av att rikta din uppmärksamhet mot andras leenden? Hur påverkas du av att minnas ansikten som lett emot dig?
Den kommer ifrån Åsa Nilsonnes blogg
Vi får se hur det går! Kommentera gärna vad ni tyckte om ni gjorde den..alltid kul när man provar saker tillsammans :D
Btw...jag får nog hålla mig från Netto ett tag. Jag handlar på tok för många småsaker där. Idag blev det ett klösträd med en mus till katterna och en jättefin blombukett till mig. Sen massa annat smått o gott.
You bring me down
Att bry sig är väl att vara medmänsklig? Försöker och försöker att sträcka ut en hand...det går faktiskt att ställa upp även om man själv mår dåligt..
26 april 2010
Vila i frid
Nästan varje dag var vi hos mormor och morfar tills dess att Alex och jag klarade oss själva. Jag kommer ihåg henne framför spisen, lagandes mat eller när hon bakar bullar. Vi busade en hel del också. Det största minnet jag har är när vi sitter i hammocken och sjunger sånger tillsammans.
Hon hjälpte mamma när pappa var iväg och tog hand om oss när vi var sjuka.
Jag minns hennes glädje och kärlek till alla. Hon har lärt mig att det är viktigt att vara snäll och omtänksam. Hon oroade sig alltid för allt och alla. Nu slipper hon oroa sig och hennes bekymmer har försvunnit.
Jag älskar dig mormor, vi ses om ett tag igen...Hoppas du nu har funnit frid.
21 april 2010
Ledsen
Mamma var på sjukhuset. Mormor har blivit inlagd. Hon har hjärtsvikt, trombos (blodpropp) och svårt att andas. Doktorerna kan inte operera för att hon är så dålig. Med andra ord kommer hon gå bort inom några dagar. Jag har förberett mig för det här sedan hon blev jättedålig sist. Men jag vill inte. Vill skrika, gråta och sparka! Orkar inte. Ge tillbaka min mormor som satt i hammocken och sjöng. Hon som lagade mat till oss, passade oss och var som en extra mamma. Hon som alltid ställde upp. Önskar jag kan gå tillbaka i tiden..
Jag skulle vilja åka hem, samtidigt vet jag inte om jag orkar. Kanske är bäst att behålla mormor i minnet som hon var, full av glädje och inte med en massa slangar och annat i sig.
Kanske blir att jag åker hem till helgen för att vara nära familjen, speciellt morfar. Kan inte föreställa mig vad han går igenom just nu :'(
798 - Som liljan på sin äng
"Som liljan på sin äng, som fågeln högt i skyn,
som stjärnan i sin rymd, så är jag till i dig.
Du mäter alla mina år. Du räknar mina huvudhår.
Jag växer i din närhets land, du bär mig i din hand.
Och inte ens ett strå på ängen vissnar bort och
inte ens en sparv till marken faller ner, om inte
du har stakat ut när livet börjar och tar slut.
Vart än jag flyr så finns du där,
du har mig mycket kär.
Som luften sluter om varenda dal och höjd,
som vattnet fyller ut de stora havens djup:
Du sluter om mig, år från år. I dig jag rörs,
vart än jag går. För varje andetag är ditt:
Du bor i livets mitt.
går sommaren mot höst och dagen lugnt mot kväll.
Men blomman som i vila går ska snart slå ut
i evig vår och vad som sås i ringhet här du
ger sin blomning där."
Onsdag
Det blev stress att göra sig iordning men jag hann ändå och 40 min (!) senare stod jag med en biocheck i handen och traskade hem. Sedan blev det affären och apoteket med min käre bror. Köpte en dosett som ser ut som en kalender, jag lyckas alltid glömma bort om jag har tagit min medicin och lyckas antingen överdosera eller underdosera praktiskt taget varje dag. Bara några minuter efter att jag tagit den kan jag vara i princip övertygad om att jag inte tagit den. Farligt!
Skräcken mot kolhydraterna börjar försvinna, men jag känner mig större än någonsin ;<. Eftersom jag varit sjuk i princip 1 vecka med feber och 2 veckor med trötthet i kropp o själ har jag inte kommit igång med träningen heller. Behöver verkligen ut och gå mer!
Funderar på att köpa Reebok Easytone. Det skulle nog vara bra för min rygg och benen/knäet. De har fått många bra kommentarer och jag har redan lyckats hitta mina favoriter. Någon som har provat?
Det nya med skon är inbyggda ”balansbollar” som gör att du måste spänna och aktivera många muskler för varje steg du tar. Musklerna i benen och nedre ryggen får jobba aktivt hela tiden. Fler muskelgrupper måste arbeta och därmed blir träningen mer effektiv och förbränningen ökar. Skon är gjord med SmoothFit-teknologin som gör att det inte finns några skavande sömmar och självklart är sulan heldämpad för skön komfort och minskad belastning på leder och senor.
18 april 2010
Har länge stört mig på att folk gör sig "roliga" över människor som skadar sig själva. De låtsas t ex skära sig när de dansar, skämtar om att de ska skada sig för att de mår så dåligt etc. Egentligen borde jag väl inte bry mig men jag är en sådan grubblare. Folk får göra vad de vill egentligen men jag förstår inte..
Kan någon förklara vad som är så kul med att en människa mår så fruktansvärt dåligt och har så mycket ångest så att de vill skada sig? Det går emot den naturliga överlevnadsinstinkten.
Vad är det som är så "kul" med att folk skadar sig för att känna riktig rejäl smärta istället för den psykiska smärtan man bär med sig hela tiden?
Känna sig levande utanför det svarta inuti som gör så jäkla ont att det finns ingen annan utväg.
De människor som fått andra redskap, som vet hur man ska känna och hantera sina känslor är riktigt lyckligt lottade.
"I allmänhet skadar man inte sig själv för att man har en önskan att dö, utan tvärtom som ett sätt att kontrollera en mycket stark själslig smärta. Det kan kännas lugnande, fungera som ett sätt att straffa sig själv eller som ett sätt att uttrycka känslor." - Shedo
Fördom -> Personer som skadar sig själva vill bara ha uppmärksamhet.
En person som skadar sig själv gör det förmodligen inte BARA för att få uppmärksamhet. En förutsättning för att du ska skada dig själv och din kropp är att du inte är rädd om dig själv. Däremot kan en önskan om att bli förstådd finnas med som delorsak till beteendet.
Även personer som skadar sig själva som ett rop på hjälp är värda att tas på allvar. Alla människor vill bli sedda och älskade, men de flesta skulle nog söka det på andra sätt än genom att skada sin egen kropp. Dessutom bör man komma ihåg att det finns en stor grupp som anstränger sig för att dölja sitt mående och sina skador, även om dessa personer har samma behov av förståelse och omtanke.
Uppdatering
Framtiden känns lite oviss och nervös. Jag hoppas samtidigt på att Sigma ska ha något snart. De ska erbjuda nya tjänster som heter Portals & Collaboration. Personalchefen trodde att det skulle kunna passa mig. Fast de flesta vill ju ha masterelever med. Om man nu inte vill programmera, men jag vill inte jobba med det ju! :( Fast grattis Viktor som fick jobb där :D
Fredagen spenderades med styrelsen som sagt. Kubb och grillning på eftermiddagen och Rock band och utgång på kvällen. Riktigt kul och jag är glad att vi har en styrelse med så bra människor i! :) Idag ska jag ta det lugnt, återhämta mig. Nästa vecka blir det massa plugg och ikväll med! Tentan gick ok, jag svarade på allt iaf! :) Jag har slängt mina höstblommor och planterat penséer i blomlådan. Fick rosor av Kent när vi var i blomsteraffären med <3.
Ska köpa en murgröna med som håller sig länge tror jag bestämt. Penséer påminner om mormor och lyckliga, soliga dagar i hammocken och doft av nyklippt gräs. Det gör mig glad. Det är viktigt att omge sig med saker som gör en glad. Jag har en lång resa från sjukdomen framför mig..men jag är glad att jag har en så bra familj och så bra vänner. Tack för ni alltid lyssnar när jag väljer att dela med mig.
Jag tuggar aldrig ;<
Sam & Ville
13 april 2010
Some motivation please!
Varför jag skriver den amerikanska är att det är vida känt inom universitetskretser att amerikanska författare får betalt per ord eller per sida. Det är innebär att de tar väldigt lång tid på sig att få fram ett budskap dvs att de "ordbajsar". Jag vet dessutom att den är amerikansk på grund av att bokens exempel där de tar upp amerikanska fotbollsspelare, safe sex, alkoholvanor och college students.
Det är inte så jättekul med andra ord. Iaf inte för mig.
Ikväll är det tenta i social psykologin dessutom. Vilket innebär att jag verkligen måste ta upp boken....
Hoppas ni njuter av den underbara vårdagen!
11 april 2010
Härlig söndag
Solen sken ute idag vilket var härligt. Igår regnade det hela dagen. Tänkte ut och gå men jag var så fasansfullt hungrig att jag får ta det snart istället :).
I eftermiddag blir det styrelsemöte och sen plugg ikväll. Får se om jag får tag på Adde med.
Tittar ut genom fönstret och ser folk i bara linnen, så varmt kan det ju inte vara. Här i skuggan i köket är det bara 11 grader. Inte så varmt, jag går omkring inne i min kofta. Beställde tillslut en SHEDO - kofta! Den är riktigt mysig.
Får se om jag kan få med Kent på en promenad nu innan mötet. Måste ju ta in lite solljus när man bara pluggar massa till tenta ;<
Hittade den här sötnosen i min datorhylla häromdagen. :o
Sam på väg med sitt byte till bokhyllan. (Bytet består av en stor grå mus som sitter fast i en pinne)
Hoppas ni får en härlig söndag!
8 april 2010
Vissna
Idag har inte varit en speciellt bra dag. Mått illa och haft ont i magen och kallsvettats. Sen har jag känt mig som en jätte hela dagen och bytt kläder stup i kvarten för jag tycker inget passar eller sitter bra. Usch. Önskar jag kunde lägga mig under täcket och glömma bort allt. Aldrig behöva äta nått mer..varför kan inte jag vara en sån som går långa promenader och orkar gå upp. Jag har motivation, men jag måste bara intala mig den. Motivation för att överleva
7 april 2010
Ville & Sam
6 april 2010
2- årsdag!
Årsdagen spenderas med plugg, inte så kul :(. Vi ska fira en annan dag i veckan istället! :D
Älskar dig så mycket!!
Varje dag älskar jag dig lite mer
Dåtid, nutid och framtid
I framtiden ska vi hela tiden vara bäst. Vi ska vara supermänniskor som klarar av allt. Vi ska ha kul, vi ska ha ett rikt liv. Men kommer det bli så rikt om man inte lever i nuet? Om man hela tiden stressar vidare. Är inte nuet rikt då?
Vad har vi så bråttom till?
4 april 2010
Påsk
Både vd:n och ekonomichefen hade läst min avhandling med, kul!
Jag har kommit vidare med min uppsats nu, vilket känns skönt.
Senare ringde Catha och Eva på dörren och spenderade onsdagen och skärtorsdagen hos oss. Det var väldigt trevligt och jag tror de tyckte om min broccoli och blomkålsgratäng :).
Långfredagen spenderades på soffan med Kent, några bra serier och film. Helmys!
Igår var jag och Kent hos Alex och åt middag. Sara och Viktor var också med. Jag, Kent o Sara åt grillat kött medan Alex o Viktor åt påskmat. Vi tre var trötta på den sortens mat sen julas. Känns som om man äter det nästan varje påsk.
Idag blir det mer plugg! :<
2 april 2010
Silverstein
Får alltid denna låttexten på huvudet:
"You're not scared; you've seen so much pain in so few years,
As the world becomes a place where no one wants to stay,
We remain silent until it's too late....
I can see through the flames that the fire cleanses me,
Mind and soul, now the same
And my body guides the way
I can see through my tired eyes my sickness controls me
Deep inside, I know this is the mother of deceit"