En students dagar

Verkar som om jag kom igång riktigt idag. Kompenserar för det jag missat. Tänkte bara skriva lite om ett irritationsmoment som jag har i kroppen idag.

Har länge stört mig på att folk gör sig "roliga" över människor som skadar sig själva. De låtsas t ex skära sig när de dansar, skämtar om att de ska skada sig för att de mår så dåligt etc. Egentligen borde jag väl inte bry mig men jag är en sådan grubblare. Folk får göra vad de vill egentligen men jag förstår inte..

Kan någon förklara vad som är så kul med att en människa mår så fruktansvärt dåligt och har så mycket ångest så att de vill skada sig? Det går emot den naturliga överlevnadsinstinkten.

Vad är det som är så "kul" med att folk skadar sig för att känna riktig rejäl smärta istället för den psykiska smärtan man bär med sig hela tiden?
Känna sig levande utanför det svarta inuti som gör så jäkla ont att det finns ingen annan utväg.
De människor som fått andra redskap, som vet hur man ska känna och hantera sina känslor är riktigt lyckligt lottade.

"I allmänhet skadar man inte sig själv för att man har en önskan att dö, utan tvärtom som ett sätt att kontrollera en mycket stark själslig smärta. Det kan kännas lugnande, fungera som ett sätt att straffa sig själv eller som ett sätt att uttrycka känslor." - Shedo

Fördom -> Personer som skadar sig själva vill bara ha uppmärksamhet.
En person som skadar sig själv gör det förmodligen inte BARA för att få uppmärksamhet. En förutsättning för att du ska skada dig själv och din kropp är att du inte är rädd om dig själv. Däremot kan en önskan om att bli förstådd finnas med som delorsak till beteendet.
Även personer som skadar sig själva som ett rop på hjälp är värda att tas på allvar. Alla människor vill bli sedda och älskade, men de flesta skulle nog söka det på andra sätt än genom att skada sin egen kropp. Dessutom bör man komma ihåg att det finns en stor grupp som anstränger sig för att dölja sitt mående och sina skador, även om dessa personer har samma behov av förståelse och omtanke.